För er med militär bakgrund kan man enkelt likna detta med när flygvapnets resurser grupperas och skickas fram i syfte att med dödlig precision slå ut markstyrkor... särskilt stridsvagnsförbanden som tror de har stenkoll på spelplanen... och har skydd av pansar... sanningen är att det enda de kan göra är att gömma sig... visar de sig... är de borta... om ni vill kan Nissler både intyga och stärka denna teori...
En liknande tendens kan just nu ses hemma på gatan där dimman ligger likt Lutzen -32... en oro... en nervdallrande känsla... alla ser lite starraga ut... tror jag behöver en drink...
Men, hur inleddes dagens slag? Detta mötte Il Duce denna morgon.... slugt listigt... men som sagt... det kommer slå tillbaka med kraft...
/ Forza...
Vilken vackert utsmyckad tomt. Scwarz, Rot und Gelb.
SvaraRaderaVisst är det fint.... ;-)
SvaraRaderaJawohl Peter. Om du är granne med Micke så kan du väl hälsa från BoIS och IK Frej. Han kommer att bli hysterisk, vilket är målet.
SvaraRaderaAbsolut Bengt, fixar det!
SvaraRaderaJa Micke - i luften är ni överlägsna. Men ni måste ju landa ibland. Då kommer snabbt en spränggranat.
SvaraRaderaIngen seger har någonsin, någonstans, vunnits utan "feet on the ground". Och med "feet" menas såklart larvfötter. Pansar; hurra!!
SvaraRaderaPeter: Stort grattis till en mycket lyckad räd mot Morotslandet,;snyggt!
Il Dusche Bag är skakad, rörd. Han fingrar nervöst på sin, av Saab tilldelade, Swatchklocka, samtidigt som vi andra hör hur de italienska stövlarna påbörjat sin marsch ut ur EM. Han faller han längre och längre ned i stresskonen...
5 minuter till avspark GER-ITA. Ciao, ciao Italia.
/Gen George S. Patton
Låt vimplarna sitta Micke! De kommer att vara aktuella även efter ikväll....
SvaraRaderaVimplarna är gjorda med kärlek, så jag hoppas verkligen att de blir kvar....är bättre på att tejpa flaggor än att tippa tror jag minsann..../Susanne
SvaraRaderaDe där j-a vimplarna var hårdvaluta inatt... alla ville vara vän med Tyskland och vaja med den tyska flaggan! Allt medan jag satt med min azur-blå snuttefilt och grät på toa...
SvaraRaderaEn hård natt för de blåa själarna...
SvaraRaderaKort händelseförlopp efter slutsignalen påi morotslandet:
Instinktivt kände jag att sonen Calles "jaaaaa, heja Tyskland, heeeeja Tyskland, heeeejjjjaaaaa Tyyyyyysssklaaaaaand" i Mickes ansikte direkt efter sista straffen var "too much". Sekunden efter infallet rättade jag naturligtvis mig själv och njöt. Hannah kom springande med en high-five. Felix var glad som en speleman tillsammans med de andra 50-60 personerna som stod upp och sjöng tyska nationalsången med de tyska flaggorna och halsdukarna viftandes i luften.
I en pöl av svett och tårar, satt den förr så kaxige Il DB tillbakalutad med händerna i handflatorna. Mumlandes hörde man uttryck som "för starka", "för individuellt skickliga", "lagmaskin", "fairplaypris", etc...
Tack för beskrivningen Martin....ser det framför mig!!! Kan inget annat än att le...
SvaraRadera